Sverige befinner sig i en turbulent och osäker tid med svårbedömda hot och snabba förändringar. När världsordningen utmanas och rubbas påverkas svensk säkerhet. Tillsammans med partners och allierade stärks säkerheten på hemmaplan för att kunna förutse det oförutsägbara och agera i tid.

I den snabba händelseutvecklingen kan det vara svårt att förutse hoten och dess konsekvenser. Vårt samarbete med andra, nationella och internationella likasinnade partners, har fördjupats ytterligare för att få en så bra bild som möjligt så att vi utifrån den kan stärka svensk säkerhet.

Försämrad riktning

Utvecklingen av hotbilden mot Sverige bedöms fortsätta i en försämrad riktning under de närmaste åren. Det är framför allt ryska målsättningar och säkerhetshotande verksamhet i närområdet som bidrar till det. Ryssland utgör fortsatt det största hotet mot Sverige.

Ryska underrättelse- och säkerhetstjänster bedriver framförallt underrättelseverksamhet, påverkansoperationer och anskaffar teknik. Det finns också hot om sabotage från Ryssland riktat mot västs stöd till Ukraina. Vår bedömning är att den ryska säkerhetshotande verksamheten kan komma att öka. Vi kan konstatera att Ryssland är mer riskbenäget än tidigare. Utvecklingen präglas av ett mer offensivt agerande med dold påverkansverksamhet mot europeiska länder, inklusive Sverige.

Det ryska behovet är oändligt när det gäller att anskaffa kunskap, teknik och produkter för att stärka sin förmåga och ständiga försök görs för att kringgå beslutade sanktioner. I syfte att stärka Europas och därmed också svensk säkerhet behöver vi alla göra mer för att göra det svårare, dyrare och krångligare för Ryssland att fortsätta sin krigföring.

Även Kina och Iran med dess underrättelse- och säkerhetstjänster utgör ett betydande hot. Kina utgör fortsatt det långsiktiga hotet när det gäller Sveriges ekonomiska säkerhet. Deras ambition är att långsiktigt kontrollera och dominera centrala frågor som exempelvis världshandel och ekonomi. Det kan också handla om att skapa beroenden som kan användas i påverkanssyfte.

För svensk del finns det givetvis ett stort behov av att samarbeta med olika länder när det gäller till exempel forskning, innovation och handelsutbyte. Som säkerhetspolischef kan jag samtidigt konstatera att det finns områden där det inte är lämpligt att samarbeta med vissa länder på grund av att stora skyddsvärden riskeras och svensk säkerhet hotas. Ytterst handlar det om Sveriges oberoende och välstånd. Och i gällande läge, där relationer länder emellan ifrågasätts och förändras, är det nu viktigt att tidigare beroenden inte ersätts med nya.

Iran har sedan lång tid tillbaka bedrivit säkerhetshotande verksamhet mot Sverige med bland annat underrättelseinhämtning, kartläggning av oppositionella och även genomfört våldsdåd. Den senaste tidens händelseutveckling i Iran kommer att avgöra vilket hot landet utgör framöver.

Det finns flera stater som, själva eller tillsammans med andra, bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige. När länder samverkar blir hotbilden mer komplex och hotet mot Sverige kan öka. För att möta denna utveckling har vi förstärkt våra resurser och förmågor för att fortsatt kunna arbeta långsiktigt, uthålligt och metodiskt.

Hybridhotet

Vårt uppdrag som nationell säkerhetstjänst är att förebygga, upptäcka och hantera hot och sårbarheter mot Sveriges säkerhet. Den egna inhämtningen tillsammans med information från andra, är avgörande för att kunna följa läget och upptäcka en eskalation av händelseutvecklingen. Det är också avgörande för att vi ska kunna agera i tid.

Under de senaste åren har många incidenter och avvikelser som till exempel kabelbrott, drönarflygningar och cyberangrepp anmälts till Polismyndigheten. Säkerhetspolisens roll i detta sammanhang handlar om att analysera och bedöma om främmande makt kan ligga bakom händelsen, eller om det exempelvis rör sig om sabotage med syfte att skada Sveriges säkerhet, och i så fall ansvara för den fortsatta hanteringen. Stora steg har tagits tillsammans med andra myndigheter för att stärka incidentkoordineringen så att de som berörs kan agera med kraft när det behövs.

Än så länge har Sverige inte varit utsatt för omfattande försök till angrepp eller traditionella sabotage. Men vi har sett försök till cybersabotage från Ryssland och vi vet att underrättelsehotet är högt. Främmande makts underrättelse- och säkerhetstjänster bedriver alltså fortsatt omfattande säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

I det osäkra säkerhetsläge som råder är det viktigt att berörda aktörer fortsätter att vara misstänksamma och beredda att agera vid behov. Samtidigt är det viktigt att inte dra förhastade slutsatser när något inträffat, eftersom det riskerar att spela främmande makt i händerna, att resurser används fel och i värsta fall att vi bidrar till att eskalera situationen.

Skyddet av det skyddsvärda

I takt med den försämrade händelseutvecklingen i omvärlden behöver Sveriges motståndskraft öka. Det pågår nu ett nödvändigt arbete genom uppbyggnaden av både det militära och det civila försvaret. Säkerhetsskyddsarbetet utgör en viktig del av det.

Många verksamheter som är av betydelse för totalförsvaret är inne i en tillväxtfas personellt. När verksamheter växer är det viktigt att arbetet med skyddet följer med. Det gäller inte minst personalsäkerhet. En insider i en verksamhet kan orsaka stor skada. Vi, Säkerhetspolisen, behöver därför agera med kraft när det finns misstanke om sådan allvarlig skadlig verksamhet.

Förhöjd terrorhotnivå

Parallellt med hotet från främmande makt behöver vi hantera hotet från terrorism. Terrorhotnivån i Sverige är på en fortsatt förhöjd nivå. Det innebär att ett terrorattentat kan inträffa och betyder, trots sänkningen av terrorhotnivån som gjordes förra året, att vi inte kan luta oss tillbaka. Hotet kommer framförallt från våldsbejakande islamism och våldsbejakande högerextremism. Attentatshotet utgörs främst av ensamagerande individer eller mindre grupper som agerar mot lättillgängliga mål med enklare medel.

Vi ser också en utveckling där våldet i sig kan vara överordnat de ideologiska drivkrafterna. Individer rör sig mer mellan olika grupper och sammanhang där våld förespråkas, och formar sin egen ideologi utifrån de sammanhang de befinner sig i. Jag upplever det som särskilt bekymmersamt att vi i våra underrättelseflöden ser så många unga individer som dras till mycket grovt våld.

Ett flertal lagändringar har under senare tid genomförts som ger oss bättre verktyg att förhindra terrorbrott. Det har gett resultat och under senaste året har flera av våra ärenden prövats rättsligt med fällande domar för bland annat terroristbrott, förberedelse till terroristbrott, deltagande i terroristorganisation, finansiering av terrorism samt resandebrott.

Samtidigt har vi utmaningar när det gäller att hitta hotaktörer i den digitala miljön. Vårt behov av ett förändrat regelverk som ger oss en anpassad förmåga att snabbt hämta in, bearbeta och lagra information, är växande. Det allvarliga säkerhetsläget och den höga osäkerheten i vår omvärld gör att vi måste kunna öka förmågan att upptäcka nya hot och företeelser som kan komma att påverka Sveriges säkerhet. Där är informationshanteringen helt avgörande för oss.

Ett säkert val

I september i år är det val i Sverige. Valet genomförs i en tid med ett allvarligt säkerhetsläge.

Vi vet att främmande makt, och inte minst Ryssland, bedriver säkerhetshotande verksamhet och försök till påverkan mot Sverige. Valet kan utnyttjas av främmande makt. Genom påverkanskampanjer skulle de kunna försöka underblåsa motsättningar i Sverige och försöka påverka valets trovärdighet. Här följer vi tillsammans med andra berörda myndigheter läget noga. Men vi behöver samtidigt även i detta sammanhang vara försiktiga när det gäller att dra förhastade slutsatser om misstänkt valpåverkan. Allt som inträffar ligger inte främmande makt bakom.

Dessutom bedömer vi att motståndskraften i Sverige när det gäller valpåverkan är god. Valprocessen med ett robust valsystem är svår att manipulera. I Sverige är befolkningen därutöver generellt sett misstänksamma och inte direkt mottagliga för rysk påverkan och propaganda. Att det finns samsyn från politisk nivå kring stödet till Ukraina och de försvarssatsningar som görs, ökar motståndskraften ytterligare.

Underrättelsesystemet stärks

Den svenska underrättelsestrukturen genomgår nu förändringar. En ny myndighet ska bildas, en civil utrikesunderrättelsetjänst. Som nationell säkerhetstjänst har Säkerhetspolisen fortsatt ansvar för att bedöma påverkan på Sveriges inre säkerhet. I sin helhet innebär förändringarna en ambitionshöjning för underrättelseverksamheten.

I utredningen som ligger till grund för förändringarna görs bedömningen att det finns behov av att förändra lagstiftningen för att ge säkerhetstjänsten förutsättningar att bedriva en slagkraftig verksamhet. Vi välkomnar förslaget eftersom vi ser att en sådan förändring utgör en nödvändig utveckling för att säkerhetstjänsten ska kunna möta det försämrade säkerhetsläget.

Stadigt stabilt

Utvecklingen i Sverige och omvärlden visar hur svårbedömda och komplexa hoten är och hur de i allt större utsträckning sammanflätas och går in i varandra. Det enda förutsägbara är att det kommer fortsätta att vara oförutsägbart.

I det turbulenta säkerhetsläget när svensk säkerhet och centrala demokratiska värderingar utmanas är Säkerhetspolisens arbete viktigare än någonsin. Att vi tillsammans med partners och allierade agerar gemensamt och är stabila i en allt annat än stabil värld.

Säkerhetspolisen står stadigt i en osäker och föränderlig tid för att skydda Sverige.